Hjärtinfarkt – wikipedia flagyl trichomoniasis

Behandlingen syftar till att återupprätta blodflödet i de kranskärl som stängts av. Man vill dessutom avlägsna smärta och ångest, eftersom detta ytterligare förvärrar den drabbades tillstånd. Akut ges därför ofta morfin mot smärta och ångest samt syrgas för att öka blodets syremättnadsgrad. Nitroglycerin ges för att vidga hjärtats kranskärl och på så sätt minska den ischemi som uppstått i hjärtats myokardium, detta är alltså både anti-ischemiskt och smärtlindrande. Ytterligare ges betablockerare som minskar hjärtats rytm och på så sätt minskar hjärtats behov av syre, detta minskar ischemin och således även smärtan. Acetylsalicylsyra som finns i bland annat Magnecyl och Trombyl motverkar trombocyternas koagulation och ges till alla patienter med misstänkt eller säkerställd akut infarkt.


Klopidogrel, exempelvis Plavix, ges till alla patienter med objektiva tecken på akut infarkt, detta förstärker effekten av acetylsalicylsyra.

PCI, kallas även ballongvidgning är den vanligaste behandlingen idag. Detta innebär att man med hjälp av seldingerteknik (efter den svenske radiologen Sven Ingvar Seldinger) går in i en artär, vanligen i ljumsken. Läkaren leder sedan katetern genom aorta och vidare till hjärtats kranskärl under samtidig röntgengenomlysning. När det tilltäppta kranskärlet är lokaliserat så öppnas detta upp med hjälp av en ballong, och ibland sätts även ett metallnät, ett stent, in för att hjälpa till att hålla upp kärlet.

En hjärtinfarkt kan även orsaka störningar i hjärtats elektriska aktivitet vilket kan leda till ventrikelflimmer eller i värsta fall hjärtstillestånd. Vid ett ventrikelflimmer eller hjärtstillestånd är det potentiellt livräddande med hjärt-lungräddning tills man har möjlighet att få igång hjärtat igen genom att defibrillera.

Efter den akuta fasen behandlar man de bakomliggande orsakerna till infarkten, åderförkalkningen är en långsam process även om själva infarkten uppkommer plötsligt. Vanligt är att den sjuke lider av ett metabolt syndrom med övervikt, typ 2-diabetes, obehandlat förhöjt blodtryck och förhöjda blodfettsvärden Även rökning har stor negativ påverkan på risken att utveckla en hjärtinfarkt. Vanligt är att den drabbade fortsätter med en betablockad och blodförtunnande. En god rehabilitering är A och O efter den akuta fasen, vilket bland annat innebär riktig kost, motion och att sluta med rökning. I efterförloppet drabbas många av nedstämdhet som kan behöva medicinsk behandling. Statin sänker kolesterolhalten i blodet vilket hjälper mot återfall.

Den totala incidensen sjönk avsevärt under åren 1987–2000. För män minskade den i alla åldrar under 85 år, med en snabbare nedgång i åldrarna under 70 år. För kvinnor sjönk incidensen i samtliga åldrar mellan 55 och 85år. Som en effekt av de diagnoskriterier som infördes 2001 har dock den nedåtgående trenden av den uppmätta incidensen brutits vid detta år. År 2003 hade incidensen per 100 000 invånare ökat av ovan nämnda skäl med cirka 6 procent för männen och 11 procent för kvinnorna jämfört med år 2000. År 2004 minskade incidensen märkbart igen för både män och kvinnor i samtliga åldrar över 60 år. Mellan 2001, då de nya diagnoskriterierna infördes, och 2008 har den åldersstandardiserade incidensen minskat med 20 procent bland män och 15 procent bland kvinnor. Bara mellan 2007 och 2008 minskade incidensen med sex procent för männen och fem procent för kvinnorna.

• ^ Alpert and Thygesen, et al. (2000). ”Myocardial infarction redefined – a consensus document of The Joint European Society of Cardiology/American College of Cardiology committee for the redefinition of myocardial infarction.”. Journal of the American College of Cardiology (3).